fredag 11 februari 2011

I wanna go to marz.

Längesedan jag skrev. Jag vet. Det är frustrerande. Jag vill ju egentligen ägna mig åt skrivande. Men för det krävs en massa ledig tid. Och man måste ju betala hyran... Så tiden flyger iväg. Livet tuffar på. Det jobbas. Det vänds på slantar. Men det kommer snart bli bättre. Fruktansvärt skönt. Och jag har bestämt mig för att göra en rejäl satsning på det jag verkligen vill göra i livet. Inte låta det förbli en dröm jag aldrig ens gjorde ett ärligt försök att uppfylla.

Jag träffar en kvinna i ett sammanhang. Flera gånger i veckan. Än så länge har jag inte vågat prata med henne. Ett hej har undsluppit mina läppar vid ett tillfälle av djärvhet. Eller... djärvhet och djärvhet. Hon sa hej och jag svarade. Suck. Herregud som man håller på. Nå värre.

I alla fall. Hon har på något märkligt sätt nästlat sig in i mina tankar. Och hon dyker upp när jag minst anar det. Jag... låg i sängen och fantiserade lite sådär på slentrian. Plötsligt var hon där. Jag styrde knappt mina tankar själv längre. I mig spelades ett fantastisk scenario upp och jag begrep ingenting när jag var klar. Hon rör vid känslor inuti mig jag inte ens visste att jag kunde känna. Hon får mig att önska att jag en dag får göra saker jag inte visste att jag ville göra. Detta gör hon utan att egentligen göra något annat än att vara föremål för mina betraktande ögon. Vissa människor har en enorm dragningskraft helt enkelt. Vissa människor bär iväg med mig. Vissa människor får mig att tänka hur långt som helst. Varje gång jag är där ser hon på mig och ler. Jag inbillar mig att hon söker efter mig. Letar efter min blick. När vi möter varandras ögon avfyrar hon ett fantastiskt leende. Jag blir helt knäsvag av det. Viker undan med blicken direkt och blir riktigt generad. Känner knappt igen mig själv. Jag tänker att jag inte får titta för mycket på henne och hålla på och utbyta leenden. Det känns som det står i pannan på mig att jag vill ligga med henne.

Samtidigt. Vad fan gör det om jag visar det? Man måste våga för att vinna. Plötsligt en dag kanske jag frågar henne om hon vill ta en drink.

2 kommentarer:

Malin sa...

Välkommen tillbaka igen, du har varit saknad =)

Julia sa...

go for it tjejen!!